Tiden går!

Min söta roliga knasiga högst speciella dotter fyllde 14 år nyligen.

14 År.

Vart tog tiden vägen?

Hon kommer in i vardagsrummet tuggandes på en morot.

Ovanligt…

…men genomtänkt inser jag. En kompensatorisk morot. Som ska väga upp det faktum att hon käkat födelsedagstårta till frukost 😄

Tid är lustigt.

När man står där med en skrikande bebis säger alla att ååååhh, ta vara på den här tiden för det går så fort.

Eh... just det här ögonblicket får gärna gå lite fortare tänker man...

Men sen står man där ändå 14 år senare och undrar vad som hände? Precis som de sa. VART tog det där lilla knubbiga sockertrollet vägen!? Vem är den här unga damen?

De tre senaste åren har också flugit förbi och nu är jag sjuksköterska wooohoooo!

Legitimerad. Sjuksköterska.

Det var nästan så att jag inte blev det för precis på upploppet hade jag otur som hamnade på ett ställe som jag inte ens har ord för att beskriva. Det var länge sen jag blev bemött på ett så dåligt sätt, och jag var helt oförberedd, så det blev lite av en chock. När man är redo att slänga in handduken och ge upp 5 veckor före examen så är det illa.

Men jag hade också viss tur i oturen så jag fixade det ändå!

Det var värt det, kan jag säga.

Nu frågar alla var jag ska jobba nånstans?

Det är en bra fråga! För det undrar jag med.

Helst vill jag jobba med klimakteriemottagning så jag ska ta kontakt med några såna kliniker i Stockholm och höra mig för. Jag vill läsa vidare också för att få ihop tillräckligt med poäng för forskarutbildning, så har jag lite att bita i framöver. Långtråkigt blir det inte :-)

Jag hoppas att du vill fortsätta läsa Hormonis nyhetsbrev för jag tänker inte sluta skriva oavsett vad. Läs gärna mitt senaste inlägg där jag går igenom de uppdaterade råden om menopausal hormonbehandling som kom nu i september.

Hälsningar
Sylvia

Eller *host host*… Syster Sylvia :-)