Hej och tack för att du är här!

Här på Hormoni finns både öppet gratis innehåll och sådant som ligger bakom inloggning. För att kommentera och ställa egna frågor behöver man ett grundläggande medlemskap vilket är gratis. Bli medlem här

Du har förmodligen hittat hit för att du letar efter information om ”hormonell obalans”, PMS, fertilitet, klimakteriet, hormonbehandling, progesteronkräm eller frågor som rör menscykeln i största allmänhet.

Du har kommit helt rätt! Välkommen.

Här kommer du att hitta svaren på dina frågor. Det finns dock MYCKET information, och eftersom jag inte vill att du ska gå vilse i hormonträsket och ge upp, har jag gjort ett litet snabbspår så att du lättare kan hitta rätt utgångspunkt för dina frågor. Du kan nämligen inte få rätt svar om du inte ställer rätt frågor. Så vi börjar där.

Fyra saker som är viktiga att du förstår från början:

1. Det handlar väldigt lite om enskilda hormoner som östrogen och progesteron.
2. Det handlar väldigt mycket om den information som hormoner förmedlar till nervsystemet (hjärnan).
3. Den mänskliga kvinnans reproduktionsförmåga är tidsbegränsad. Den har en början och ett slut. Puberteten och menarken som betecknar den första mensen, samt klimakteriet och menopaus som betecknar den sista mensen.
4. För att kunna hjälpa dig själv måste du kunna avgöra vilken reproduktiv fas du är i just nu.

Låt oss utveckla dessa koncept vidare.

För att kunna bilda enskilda hormoner som östrogen och progesteron överhuvudtaget är förutsättningen att det finns speciella celler som kan göra det. Det kan de så kallade ägganlagen i äggstockarna. Dvs de kvinnliga könscellerna. Eller kort och gott… äggen. Men det  finns bara ett begränsat antal ägg! Runt 50 års ålder kommer de att vara slut.

För att hushålla med äggen och verkligen optimera varje chans till graviditet (för fortplantning är vår mest fundamentala drift) har kroppen utvecklat ett snillrikt system – ägglossningscykeln.

Du kanske tänkte att jag skulle ha sagt menscykel där? Du har inte fel, men utan ägglossning kan det inte finnas någon menscykel. Ändå är det just konceptet ”mens” som får all uppmärksamhet. För det är ju det som syns och märks. Det är dock en rätt ointressant händelse, rent fysiologiskt, i jämförelse med den fascinerande och komplexa process som ägglossningen är.

Ändå är det dessa droppar blod som genom historien fått representera det kvinnliga ur ett socialpolitiskt perspektiv. Det som lett till kvinnoförtryck och uppfattningen om den ”orena” kvinnan.

Men det var inte därför vi var här.

Jag kommer kliva upp på de feministiska barrikaderna i andra texter här på Hormoni men just nu ska vi hålla oss till grundkonceptet i kvinnlig reproduktiv fysiologi.

Ägglossning således.

ALLT du kan uppleva mentalt i relation till din menscykel (eller uteblivna menscykel) kan härledas tillbaka till ägglossningen. Jag går så långt som att ifrågasätta (när jag har PMS i alla fall…) om det finns någon fri vilja överhuvudtaget! Allt vi gör, känner och filtrerar vår perception igenom, påverkas av våra könshormoners kommunikation med våra hjärnor. Även en lång rad fysiska, till synes orelaterade, symptom kan orsakas av rubbningar i ägglossningen.

Men ägglossningen sker ju bara under ett tillfälle under en enda dag och sen är det över? Hur kan allt vi upplever under menscykelns alla andra dagar ha med det att göra?

Själva resultatet av ägglossningen, ”kläckningen”, sker mycket riktigt under ett specifikt tillfälle i cykeln. Men för att komma dit överhuvudtaget, och för att vara på väg mot nästa (ifall det inte blir en graviditet denna gång), måste cykeln konstant vara i rörelse.

Kroppen, som inte verkar sakna ett visst mått av humor, har därför bäddat in ägglossningen i en ständigt pågående process som skulle kunna jämföras med en sån där Rube Goldberg contraption.* Sjävla styrsystemet kan bäst förklaras med ett koncept som en ingenjör skulle förstå – reglerteknik. *

Händelserna inom systemet regleras med återkoppling (feedback). Återkoppling kan vara positiv (det bildas mer av ett hormon som svar) eller negativ (det bildas mindre av ett hormon). Det finns undre och övre trösklar som hormonernas nivåer förhåller sig inom. När en tröskel passeras blir denna överträdelse en trigger för återkoppling. Det är alltså en konstant kedjereaktion som pågår, där hormonernas nivåer utlöser en trigger som utlöser nästa som utlöser nästa osv.

Varje dag i cykeln pågår den här kaskaden av händelser. I fertil ålder pågår den efter ett förutsägbart mönster, men saker och ting kan hända som ibland rubbar mönstret och det kan få konsekvenser. Vi är alla unika, och även om vi delar menscykelns förutsägbara mönster, kan vi reagera mycket olika när mönstret, takten, rytmen – störs.

De vanligaste störningsfaktorerna i fertil ålder är för kraftiga blodsockersvängningar, insulinresistens, narkotika, vissa läkemedel samt många hormonella preventivmedel som är för lågdoserade.

Att det är en cykel betyder också att hormoner som östrogen och progesteron inte ligger på konstanta nivåer. Deras fluktuationer upp och ner är vad som krävs för att driva cykeln vidare. Att ta blodprover på just östrogen och progesteron är därmed sällan nödvändigt för det bidrar inte med någon direkt användbar information. Det är irrelevant när man utreder tex PMS eller klimakteriebesvär.

[här skulle jag kunna få in det att en nivå av tex östrogen representerar något som redan hänt. Det är inte östrogenet du reagerar på utan signalen som gjorde att det skulle bildas östrogen]

Nu har vi kommit till den tredje punkten; att den mänskliga kvinnans reproduktiva förmåga är tidsbegränsad. Detta faktum, att äggen tar slut, innebär menscykelns oundvikliga kollaps. Utan äggceller, som kan bilda östradiol och progesteron, blir det bara en och samma trigger som återkopplar hela tiden. Hjärnan kan då bara reagera på den enda triggern och fastnar i en envägskommunikation. Det blir som ett domino som stannat upp för att en bricka stod aningens för långt bort för att kunna fälla brickan bakom.

Men det här sker inte över en natt. Det är en gradvis process som inte märks så mycket för en del men som för de flesta blir mer och mer märkbar med tiden. Klimakteriet är en lång fas av livet och som börjar, biologiskt sett, redan efter 37-38 års ålder. *

Och just här föreligger ett mycket vanligt missförstånd.

Menopaus, dvs den sista menstruationen, är inte detsamma som klimakteriet. I klimakteriet har inte mensen upphört än.

Klimakteriet är namnet på den fas som betecknar ÖVERGÅNGEN från att ha tillräckligt många ägg för att kunna upprätthålla en regelbunden cykel, till att inte ha det. Det är nervsystemets reaktion och tillvänjningsprocess på att antalet ägganlag har börjat minska i allt snabbare takt för att oundvikligen en dag ta helt slut.

Jag tror att jag själv olyckligtvis har bidragit till att sprida begreppet ”förklimakteriet” då jag inte visste bättre, och helt fel är det inte för det finns faktiskt olika faser av klimakteriet, men jag har slutat att kalla det så för det leder bara till mer missförstånd. 

De flesta som besöker Hormoni är mellan 40-55 år och det är ingen slump att den åldern motsvarar klimakteriet. Många vill dock inte kännas vid detta utan tycker att ”men jag är för ung”. Det kan man tycka men det är viktigt att skilja på en värdering (känsla) och på ett biologiskt faktum.

Ålder har stor betydelse för att avgöra var någonstans du befinner dig på den fertila skalan. Men din menscykel är ännu viktigare. Dessa två i kombination behövs för att avgöra vilken hormonell fas du är i. Och det räcker faktiskt så för övrigt. Inga prover behövs.

Att ta reda på vilken hormonell fas du är i kommer att hjälpa dig att förstå varför du upplever olika besvär, vad som orsakar dem och hur du kan hjälpa till för att mildra dem. Det leder oss därmed till nästa steg. Ta reda på vilken fas du är i. Läs texten om STRAW+10 för att få veta mer om de olika hormonella faserna och gå vidare till Quiz-funktionen för att fastställa just din fas.

Alla artiklar på Hormoni, och alla frågor och svar, har faserna som utgångspunkt. Du kommer att se taggar med -3b, +1c osv. Det är beteckningar för de olika faserna och gör det lättare för dig att hitta texter som är relevanta för dig.

 

* * *

Om du vill ställa en egen fråga, som kommer att publiceras här på hormoni.se helt anonymt, kan du maila den till info@hormoni.se eller skriva in den som en kommentar till vilket inlägg som helst. Det är bara inloggade medlemmar som kan se kommentarer överhuvudtaget. Alla frågeställare får vara helt anonyma.