Sverige först i världen med nationella riktlinjer för klimakteriebesvär

Den 14 oktober 2025 publicerade Socialstyrelsen Sveriges allra första nationella riktlinjer för vård vid klimakteriebesvär¹ .

Sammanfattningsvis markerar riktlinjerna ett viktigt steg mot en mer jämlik och personcentrerad vård för kvinnor i klimakteriet. Fokus flyttas från att "stå ut" med symptom till att ge evidensbaserad hjälp i tid, där primärvården spelar huvudrollen.

Det här är stort, för det är inte en intresseorganisation eller professionella/kliniska riktlinjer det handlar om, utan Sverige är det första landet i världen som har tagit fram nationella riktlinjer för klimakteriebesvär som en del av det offentliga prioriteringssystemet för hälso- och sjukvården.

Det unika med riktlinjerna är att:

• De är statligt beslutade av Socialstyrelsen – inte av en intresseorganisation.

• De omfattar både kliniska rekommendationer och resursprioritering (vilka insatser ska få störst utrymme i vården).

• De ingår i det nationella systemet för kunskapsstyrning och följs upp med indikatorer, vilket gör dem bindande som styrinstrument i praktiken.

• De bygger på både vetenskaplig evidens och en konsensusprocess med svenska vårdprofessioner.

Kort sagt:

Kvinnor anses nu tillräckligt mycket värda för att få kräva att må bra även då den reproduktiva förmågan försvinner. Tackar tackar.

Slut på raljerandet. Min poäng var att sätta det i ett feministiskt perspektiv. Kvinnohälsa har inte tagits på allvar, annat än när det gäller ofödda barn, men nu går Sverige i spetsen globalt för ett modernt förhållningssätt till denna naturliga händelse i en biologisk kvinnas liv som dels kan medföra stora förändringar i måendet, dels öka risken för sjukdomar och ohälsa. Det är värt att uppmärksamma och vara glad över! Vilket jag är.

Det här arbetet började egentligen för flera år sedan. 2019 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att kartlägga klimakterievården, och i den efterföljande rapporten konstaterades att den var högst ojämlik² . Kartläggningen visade att kvinnor får olika hjälp beroende på var de bor och vilken vårdpersonal de möter. Många upplever bristande kunskap inom vården, och både patienter och personal känner sig osäkra på vilka behandlingsalternativ som finns. Socialstyrelsen konstaterade att "hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att identifiera klimakteriet", och att primärvården bör vara den naturliga ingången till hjälp och behandling.

De här riktlinjerna ska alltså fungera som ett prioriteringsstöd för beslutsfattare i hälso- och sjukvården för att bidra till att vården nu blir mer jämlik och kunskapsbaserad i hela landet.

Primärvården i centrum

En röd tråd genom riktlinjerna är att primärvården ska ta ett större ansvar – både för att tidigt upptäcka klimakterierelaterade besvär och för att ge rätt behandling. "Primärvårdens roll är central", betonar Socialstyrelsen. Det handlar inte bara om att förskriva läkemedel, utan också om att avsätta tid för samtal, rådgivning och uppföljning.

Personalen ska kunna ge kunskapsbaserade råd om egenvård, fysisk aktivitet, sömn, stresshantering och riskfaktorer som alkohol och tobak. Samtidigt behöver de kunna identifiera de kvinnor som är under 45 år med utebliven menstruation – eftersom det kan handla om prematur menopaus, ett tillstånd som innebär ökad risk för osteoporos, hjärt-kärlsjukdom och i förlängningen förkortad livslängd. För denna grupp är tidig diagnos och behandling avgörande.

Klimakteriet är inte en sjukdom

En central utgångspunkt i riktlinjerna är att klimakteriet inte betraktas som en sjukdom, utan som en naturlig fas i livet. Däremot kan de hormonella förändringarna leda till symptom som kräver behandling.

"En tredjedel av alla kvinnor i klimakterieåldern har så svåra besvär att de önskar någon form av behandling", skriver Socialstyrelsen.

De vanligaste besvären är värmevallningar, svettningar, sömnproblem, humörsvängningar, minskad sexlust och torrhet i slemhinnorna. För vissa är symptomen lindriga, för andra kan de påverka livskvaliteten avsevärt.

Vad säger riktlinjerna?

Riktlinjerna innehåller totalt 11 rekommendationer som är grupperade i tre områden och prioriterade från 1 till 10, där 1 är högst angeläget.

Hormonbehandling (MHT) är högt prioriterat

Den mest effektiva behandlingen mot vasomotoriska symptom som värmevallningar, svettningar och hjärtklappning är systemisk menopausal hormonell behandling, eller MHT som det numera heter (står för Menopausal Hormone Treatment). MHT kan även lindra depressiva symptom, led- och muskelvärk samt urogenitala besvär. Dessutom kan behandlingen minska risken för benskörhet, frakturer och hjärt-kärlsjukdom.

Riktlinjerna är tydliga med att MHT faktiskt ÄR den mest effektiva behandlingen och att de önskade effekterna överväger de oönskade. Det är viktigt att understryka, eftersom det under många år funnits en stor rädsla för hormonbehandling i allmänhet och för biverkningar i synnerhet. En studie från 2023 visar också att många svenska allmänläkare inte har uppdaterade kunskaper om MHT³ , och att många tror att tidigare endometriecancer samt släkting med bröstcancer är kontraindikationer. Vilket inte är fallet!

Givetvis ska man vara uppmärksam på riskerna, men man ska också vara medveten om konsekvenserna av obehandlade klimakteriebesvär, både på individnivå vad gäller personligt lidande, samt på samhällsnivå vad gäller till exempel utebliven arbetskraft och kompetens.

Rekommendationerna i korthet:

För tidig menopaus

Kvinnor under 45 år med oförklarad amenorré, dvs vid utebliven mens med eller utan klimakteriebesvär, ska erbjudas FSH-prov (FSH mäter äggstockarnas förmåga att producera östrogen). Att fånga upp dessa kvinnor i vården har fått högsta prioritet eftersom de har förhöjda hälsorisker och därför ska erbjudas MHT upp till normal menopausålder åtminstone.

Inte ta FSH-prov på kvinnor över 45

FSH-prov ska dock INTE tas på kvinnor över 45 rutinmässigt. Det är INTE ett tillförlitligt sätt att diagnosticera klimakteriet på utan det gör man genom bedömning av symptom. Som jag har skrivit i andra texter på Hormoni, har klimakteriet ett tillförlitligt mönster som i huvudsak delas av de flesta kvinnor och det ska man ta hänsyn till i första hand. Den här rekommendationen handlar alltså om något vården INTE ska göra.

Systemisk MHT är mest effektivt och nyttan överväger

Systemisk menopausal hormonell behandling (MHT) lyfts fram som den mest effektiva behandlingen vid klimakteriebesvär. Den har hög prioritet, särskilt vid prematur menopaus som sagt. Socialstyrelsen framhåller att nyttan av behandlingen "överväger de oönskade effekterna", och att behandlingen ska följas upp regelbundet och anpassas efter individens behov. Det ska även erbjudas till den i menopausålder med förhöjd risk för benskörhet.

Lokalt östrogen vid urogenitala besvär

Lokalt östrogen ska erbjudas vid besvär som beror på östrogenbrist i underlivet. Dessa inkluderar torrhet, obehag, samlagssmärta, urinläckage, täta trängningar samt återkommande urinvägsinfektioner. I Sverige erbjuds vaginala preparat med respektive östradiol och östriol, där östriol finns att köpa receptfritt på apotek.

Icke-hormonella läkemedel vid kontraindikationer på MHT

Centralt temperaturreglerande behandling (t.ex. icke-hormonella läkemedel) kan erbjudas till kvinnor som inte kan använda MHT. Här avses bland annat den nya substansen fezolinetant, men även antidepressiva läkemedel, SSRI, som också påverkar avsedd del av nervsystemet.

Uppföljning av vårdinsatserna

Uppföljning av vårdinsatser kopplade till klimakteriebesvär. Exakt hur specificeras inte i riktlinjerna, men i de kliniska råden från SFOG4⁴ som kom i september 2025, står att man ska erbjudas uppföljning per telefon efter 3 månader och det tycker jag är lite snålt. Det är oftast inom de 2 första veckorna av behandlingen som patienterna har som mest frågor och det borde man möta upp direkt för att minska oro och funderingar och undvika att patienten slutar med behandlingen i onödan bland annat. Det är värt att investera mer tid för rådgivning i början för att det ska bli rätt för patienten.

Information och rådgivning om klimakteriet

Ge information och rådgivning om klimakteriet. Det ligger inte bara på patienten längre att ta upp frågan vid behov utan personalen ska mer aktivt fråga och prata om klimakteriet.

Fysisk aktivitet vid klimakteriebesvär

Ge råd om fysisk aktivitet. Det gör man ju redan i många delar av primärvården men det är särskilt viktigt att betona värdet i fysisk aktivitet under och efter klimakteriet för att bibehålla en god hälsa.

Kompetensutveckling för vårdpersonal

Utöver behandlingar betonas vikten av kompetensutveckling. Personal som är trygg i sin kunskap kan ställa rätt frågor, upptäcka symtom i tid och minska risken för onödiga remisser eller felbehandlingar.

Ja! Det behövs kunnig och utbildad personal. Varför inte införa en specialistkompetens för sjuksköterskor - Klimakteriesjuksköterska. Barnmorskor är specialister på gravididet och den födande kvinnan och födelsekontroll, inte klimakteriet. Deras utbildning innehåller mycket lite om det reproduktiva åldrandet. Distriktssköterskor har också vidareutbildning och kan skriva ut lokalt östrogen men de får inte någon särskild utbildning om reproduktivt åldrande.

Kunskap, jämlikhet och kvalitet

Riktlinjerna bygger både på forskning och beprövad erfarenhet. Eftersom forskningsunderlaget inom området fortfarande är begränsat till viss del, har Socialstyrelsen använt en konsensusprocess med 63 experter från olika professioner. Målet är att skapa ett gemensamt kunskapsstöd för hela landet.

Myndigheten planerar också att följa upp implementeringen genom fyra indikatorer för att kunna följa upp och utvärdera hur väl rekommendationerna implementeras:

1. Systemisk MHT vid prematur menopaus.

2. Systemisk MHT vid klimakteriebesvär.

3. Centralt temperaturreglerande behandling vid kontraindikationer för MHT.

4. Lokalt östrogen vid urogenitala besvär.

Vad händer nu?

Det här är en version för synpunkter. Man kan skicka sina synpunkter till Socialstyrelsen senast 31 december 2025, och sedan kommer en uppdaterad version att publiceras under våren 2026.

Det här blir något att fira på Internationella Klimakteriedagen på lördag den 18 oktober, eller hur!

1  Socialstyrelsen. (2025). Nationella riktlinjer: klimakteriebesvär. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/klimakteriebesvar/

2  Socialstyrelsen. (2020). Kartläggning av vård och behandling vid klimakteriebesvär ur perspektivet jämlik vård. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/kartlaggning-av-vard-och-behandling-vid-klimakteriebesvar-ur-perspektivet-jamlik-vard-2020-1-6568/

3  Götze Eriksson, R., Skalkidou, A., Cruz, N., Lindén Hirschberg, A., & Iliadis, S. I. (2025). Swedish physicians' knowledge of and prescribing practices for menopausal hormone therapy: A nationwide cross-sectional survey. Maturitas, 197, 108263. https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2025.108263

4  Cruz, N., Hammar, M., Lindén Hirschberg, A., Naessén, T., Skalkidou, A., & Spetz Holm, A.-C. (2025). SFOG-råd: Menopausal hormonbehandling 2019 (uppdaterad version 2025) [PDF]. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG). https://www.sfog.se/wp-content/uploads/2021/01/sfog-rad-menopausal-hormonterapi-uppdaterat-2025-.pdf