Reproduktiva faser enligt STRAW+10

STRAW är en förkortning för "Stages of Reproductive Aging Workshop" som första gången ägde rum 2001 och som syftade till att klassificera de olika stadierna, eller faserna, av det reproduktiva åldrandet.¹

Det arrangerades av American Society for Reproductive Medicine och resultatet fastställdes genom ett flertal efterföljande studier. År 2011 arbetades det om för att kunna vara applicerbart på alla kvinnor, oavsett ålder, etnicitet, kroppsmassa och livsstil. Totalt finns det 10 stadier, eller faser.

Behovet av ett sådant här system är verkligen stort eftersom det inte finns några tillförlitliga enskilda biomarkörer för att avgöra när eller om man är i klimakteriet. Det huvudsakliga kriteriet är menscykelns mönster, eftersom det har visat sig följa en förutsägbar utveckling hos alla kvinnor.

STRAW+10 betraktas som en standard idag men tyvärr verkar det inte ha nått någon större klinisk spridning i Sverige. Det skulle jag vilja ändra på eftersom jag å ena sidan hela tiden hör talas om svenska vårdgivare som tror att man inte kan vara i klimakteriet och fortfarande ha blödningar, och å andra sidan patienter som vill ha hjälp med förklimakteriet. Det är ett påhittat uttryck som leder till missförstånd. Det här kunskapsglappet hos båda sidor hjälper ingen.

Ett kliniskt verktyg

När jag upptäckte STRAW+10 blev jag eld och lågor! Det är ju helt fantastiskt att det finns ett kliniskt verktyg som bygger på de minsta gemensamma nämnarna hos kvinnor och därmed kan användas för alla patienter och i alla länder, oavsett resurser!

Trots att alla kvinnor är unika individer, och trots att alla upplever sina hormonella cykler på ett individuellt sätt.

Vissa saker har vi tydligen ändå gemensamt och det betyder att vi kan kartlägga våra reproduktiva faser och bli medvetna om övergångarna mellan dem utan att behöva laboratorietester.

Förklimakteriet?

STRAW+10 illustrerar också att det finns en mycket viktig övergång mellan två faser (-3a och -2) som på senare tid har börjat betecknas "förklimakteriet". Framförallt i sociala medier men TYVÄRR ser jag det även förekomma hos vårdgivare.

Det ordet är SÅ missvisande. För det finns inget "före" som namnet antyder, utan du är DÄR redan. Det är liksom påfarten till klimakteriemotorvägen och det går inte att bromsa eller vända när man väl är där. Just den fasen är jag mycket intresserad av och vill forska mer om. Det är precis där som så många kvinnor inte får adekvat vård eller hjälp och faller mellan stolarna. Det är en feministisk fråga lika mycket som en vårdfråga.

Vad är poängen med att placera in sig själv i ett "hormonellt fack" då?

Det ger information. Det lugnar. Det förklarar. Det ger underlag för att få rätt behandling vid behov. Det är gratis! Det besvarar frågor som många tror kan besvaras med provtagning och tester. Vilket är felaktigt. Lägg inte pengar på salivtester, hårmineralanalyser, blodprover eller urintester för att avgöra om du är i (för)klimakteriet eller liknande. Det är inte där svaren finns. Din kropp har redan svaren och jag ska visa dig hur du tolkar dem.

3 reproduktiva stadier och 10 reproduktiva faser

STRAW+10 består av 3 övergripande stadier;

1. det reproduktiva (den tid i livet vi är fertila)

2. klimakteriet (övergången från det fertila stadiet)

3. det postmenopausala (resten av livet)

Dessa tre stadier delas sedan upp ytterligare så att vi totalt har 10 olika faser.

Övergångar

Att kunna se faserna betyder att vi också kan se övergångarna mellan dem. Det är viktigt eftersom det är i övergångarna mellan faser som många symptom brukar uppstå, till exempel hormonell migrän, mellanblödningar eller rikliga blödningar. Att korrekt placera sig i rätt fas är hjälpsamt för att förstå vad som händer och på vilket sätt man kan hjälpa sig själv om det skulle behövas. Att bara kalla det för “förklimakteriet” är inte till någon hjälp alls. Övergångsåldern är ett mycket bättre ord.

Det reproduktiva stadiet

Det reproduktiva stadiet börjar med menarke (dvs den första mensen) och kan delas upp i 3 faser; tidig, optimal och sen.

Den sena reproduktiva fasen är vidare uppdelad i två underfaser och det är här som förändringar i menscykeln kan börja märkas. I den sena reproduktiva fasen finns det fortfarande möjlighet till graviditet men sannolikheten har minskat dramatiskt. FSH-värdet kan variera mycket från en cykel till en annan och det är därför inte ett särskilt hjälpsamt värde att mäta just här.

Eftersom FSH-värdet varierar så mycket under den här fasen, innebär det att nivån av östrogen (östradiol) också kan variera mycket. Det kan leda till rikliga blödningar.

Klimakteriefasen eller övergångsåldern

När blödningsmönstret förändrat sig så mycket att det under de senaste 10 månaderna har varierat med mer än 7 dagar i längd från cykel till cykel (vare sig det är 7 dagar för kort eller för långt) då är du i klimakteriet. Eller med ett annat ord - i övergångsåldern. Vad är det övergången leder till? Menopaus.

Hela klimakteriet är en enda lång progressiv övergångsperiod som kännetecknas av ett alltmer utglesat blödningsmönster på grund av den snart uttömda äggreserven. Klimakteriet kan pågå under många år och tar inte heller slut direkt efter den sista mensen (menopaus). Under de ca 4 åren runt sista mensen (dvs 2 år före och 2 år efter) stiger FSH-värdet kraftigt och ligger aldrig under 25 IU/L.

Postmenopaus

Klimakteriet sträcker sig alltså en bit in i postmenopausen och kan rent symptomatiskt pågå i flera år. 3-6 år efter menopaus brukar dock en ny jämvikt infinna sig men konsekvenserna av lågt östrogen blir mer påtagliga. Till exempel får många torra slemhinnor i underlivet vilket kan leda till återkommande urinvägsinfektioner. En annan långsiktig konsekvens av det låga östrogenet är benskörhet.

På Hormoni kommer du att se inlägg med de olika fasernas beteckningar som taggar. Det hjälper dig att hitta texter som är relevanta för dig.

Referenser:

1  Harlow SD, Gass M, Hall JE, et al. Executive summary of the Stages of Reproductive Aging Workshop +10: addressing the unfinished agenda of staging reproductive aging. Climacteric. 2012;15(2):105-114. doi:10.3109/13697137.2011.650656