Hormoni – Allt om progesteronkräm

Sök innehåll

Logga in

Email:
Password:
Remember   

Forgot Password

Inte medlem än? Registrera dig här

Medlemskap är gratis! Här kan du läsa mer om varför vi tycker att du ska bli medlem på Hormoni :-)

Varför du ska bli medlem

Hormoner

3 frågor till Dr Sara om Polycystiskt Ovariesyndrom (PCOS)

Av den 5 januari, 2015 i Artiklar, Hormoner

När det gäller hormonell obalans hos kvinnor är PCOS förmodligen något du hört talas om.

Faktum är att mellan 1 av 10 och 1 av 20 kvinnor i fertil ålder har PCOS enligt U.S. Department of Health and Human Services. Det betyder att en kvinna i din omgivning – en syster, vän eller kanske arbetskamrat – kämpar med detta.

För ett antal år sedan brukade läkare antyda att den hormonella obalans som orsakas av PCOS (som oftast beror på ett överskott av androgener) endast drabbade kvinnor från tonåren till klimakteriet. Ny forskning visar dock att problemet kan starta mycket tidigare och pågå mycket längre.

1. Vad är det som pågår hormonellt om jag har PCOS?

Oftast är det så att en kvinna med PCOS bildar för mycket androgener (den mest välkända androgenen är testosteron). Ungefär 82% av de kvinnor som har ett överskott av androgener har PCOS men det är viktigt att notera att inte alla kvinnor med PCOS har för höga androgener. Det viktiga är att PCOS kännetecknas av insulinresistens och problem med äggstocksfunktionen (äggstockscystor, infertilitet etc). Den känsliga balansen mellan testosteron, progesteron och östrogen kan då störas.

Ovanpå det redan existerande hormonella kaoset kan en dålig kosthållning, brist på motion och höga nivåer av stress göra symptom på PCOS mycket värre.

2. Jag har inte PCOS symptom – kan jag fortfarande ha PCOS?

Klassiska symptom på PCOS, åtminstone de mest diskuterade i de artiklar som tar upp ämnet, är huvudsakligen sådana som överensstämmer med högt testosteron: akne, ökad behåring i ansiktet, på bröst eller armar samt viktökning.

Eftersom ca 70% av kvinnor med PCOS går utan diagnos kan du fortfarande ha det utan att du vet om det. En del kvinnor upptäcker det för att de inte blir gravida och det dyker upp som orsak under fertilitetsutredning.

För andra kvinnor kan PCOS visa sig som oregelbunden mens eller kvinnlig androgen alopeci vilket orsakar håravfall på hjässan i ett liknande mönster som det som drabbar män.

3. Hur kan jag behandla PCOS utan läkemedel?

Beroende på de besvär du upplever av PCOS kan din läkare föreslå en rad olika behandlingar: p-piller för att balansera hormonnivåer; diabetesmedicin för att reglera insulin; eller fertilitetsläkemedel för att stimulera ägglossning.

PCOS kan dock även hanteras med hjälp av kost- och livsstilsändringar som kan bidra till att reducera symptom och återställa dina hormoner till ett mer balanserat läge.

Några saker du kan göra:

  • Ät en kost med lågt glykemiskt index. Att sänka det glykemiska indexet (GI) i den kost du äter kan sänka testosteronet med så mycket som 20%. Det bästa är att det kan åstadkommas så snabbt som på en vecka!
  • Höj omegat. Ett högre intag av omega-fettsyror har visat sig hjälpsamt i behandling av PCOS.
  • Undvik mjölkprodukter. Det finns ämnen i mjölkprodukter som kan öka inflammation och leda till högre nivå av androgener. Uteslut mjölkprodukter i sex veckors tid för att se om du märker någon förbättring av dina symptom.
  • Gå ned i vikt. Så lite som en 7%-ig viktnedgång kan påverka hormonnivåerna positivt.
  • Ät zink. Zinkbrist har kopplats till högre androgener och akne specifikt. Bunkra upp med tex pumpa- och sesamfrön samt bönor och nötter för att få din dagliga dos av detta kritiska mineral.

En annan intressant omständighet är att kvinnor med PCOS också tenderar att ha högre nivåer av bisfenol A (BPA).  Försök minska din exponering för hormonstörande ämnen genom att rensa ut bland dina kosmetiska produkter och bland hushållsprodukterna. Byt ut plastbyttorna och vattenflaskorna mot glas och rostfritt stål istället. Det kommer att reducera kemikaliebelastningen och ge dina hormoner den hjälp de behöver.

Källor:
https://www.womenshealth.gov/publications/our-publications/fact-sheet/polycystic-ovary-syndrome.html#b

Denna artikel är översatt med tillåtelse av Dr Sara Gottfried. Originalartikeln är publicerad här

Varför ska man inte göra uppehåll med östrogen?

Av den 31 augusti, 2014 i Artiklar, Hormoner med 2 kommentarer

När man använder östrogenersättning är det huvudsakligen för att motverka symptom som vallningar, dålig sömn och humörförändringar. Dessa besvär beror inte nödvändigtvis på östrogenbrist när man är i klimakteriet utan troligtvis mer på kraftigt svängande nivåer av östrogen. Dessa svängningar orsakas i sin tur av hjärnans rytmiskt pulserande utsöndring av GnRH (gonadotropin-releasing hormone), dvs signaleringen mellan hypotalamus, hypofys och äggstockar.

Continue Reading »

Kvinnligt håravfall på grund av hormonell obalans

Av den 25 augusti, 2014 i Artiklar, Hormoner

Hormonell obalans kan ge håravfall hos både män och kvinnor men det finns flera typer av hormonell obalans som kan vara orsaken.

En nedsatt energiomsättning kan leda till håravfall. Ett exempel på det är hypotyreos men det behöver inte alltid vara så uttalat, dvs att diagnosen hypotyreos är satt av läkare. Även vid subklinisk hypotyreos, där de uppmätta värdena av sköldkörtelhormonerna inte riktigt går under referensvärdena kan man ha besvär med håravfall.

En förklaring kan vara att håret inte är någon prioritet för kroppen när den knappt klarar av att bilda tillräckligt med energi för andra livsuppehållande funktioner.

Järnbrist kan vara en annan orsak till håravfall. Järn bildar hemoglobin som är den syrebärande molekylen i blodet. Utan tillräckligt med syre kan vi inte bilda energi på ett effektivt sätt.

Även om du fått höra att ditt järnvärde ser fint ut kan du ha anemi. Förutom serumjärn och hb bör du även testa ferritin och TIBC (total iron binding capacity) vilket sällan görs inom primärvården. Ferritin visar hur mycket järn som finns lagrat. TIBC visar hur mycket järn som kunde/borde finnas i kroppen. Ett lågt ferritin, trots att serumjärn och hb ser bra ut, är en mycket vanlig orsak till utmattning och kan även leda till håravfall. Ett ferritin som är lägre än 10g/l innebär helt tömda järndepåer.1 Brytpunkten går någonstans vid 30g/l (utan samtidig inflammation).1

När det gäller könshormoner påverkar de i allra högsta grad hårväxten. Östrogen främjar hårväxt (på huvudet) hos kvinnor. Androgener som testosteron och androstenedion främjar ansikts- och kroppsbehåring och hämmar hårväxt på huvudet hos både män och kvinnor.

Efter klimakteriet märker många kvinnor att håret blir tunnare vilket sammanfaller med lägre nivåer av östrogen och högre nivåer av androgener. Under graviditeten har många kvinnor både tjockt och glansigt hår för att sedan tappa mycket när de börjar amma. Det beror på att det mjölkbildande hormonet prolaktin hämmar ägglossningen (dvs bildandet av östrogen och progesteron) vilket kan påverka hårväxten negativt.

Om det kommer mjölk ur brösten trots att man inte ammar bör man uppsöka läkare och ta ett blodprov på prolaktin för att se att det inte är för högt. Ett måttligt förhöjt prolaktin kan sänkas med hjälp av örten munkpeppar (vitex agnus castus) samt progesteron i relativt höga doser. Vid för låga doser kan effekten bli motsatt. Vad som är en hög dos är individuellt och man får prova sig fram.

När man har ägglossningsproblem som tex vid PCOS bildas för mycket androgener som testosteron till exempel. Testosteron är förstadium till östradiol men om inte kommunikationen mellan äggstockar och hjärna fungerar ordentligt, tex pga störande faktorer som ett för högt insulin, omvandlas det inte vidare till östradiol. Istället kan det ta en annan väg och bilda en annan mycket potent form av testosteron – dihydrotestosteron (DHT).

DHT är mycket aktivt i både hud- och hårceller och kan orsaka akne och håravfall hos både män och kvinnor. Framförallt handlar det då om en manlig typ av håravfall, dvs på hjässan och vid tinningarna. Kvinnor kan även få ökad behåring i ansiktet.

Omvandlingen till DHT sker med hjälp av enzymet 5-alfa-reduktas. Man kan hämma det genom att använda örten sågpalmetto som är en sk 5-alfa-reduktashämmare. Man kan också balansera sitt blodsocker och sänka sitt insulin genom koständringar samt använda progesteronkräm för att reglera ägglossningen så att man undviker ansamlingen av testosteron i mitten på cykeln. Då avstannar också håravfallet som en effekt.

Kvinnor som passerat klimakteriet kan också få den här manliga typen av håravfall eftersom deras ägglossning har upphört. De bildar fortfarande androgener som androstenedion och testosteron men omvandlingen till östrogener är mycket lägre än i fertil ålder. En försvarlig del av androgenerna kan därmed omvandlas till dihydrotestosteron och det är inte heller ovanligt att man märker av tunnare hår, ett högre hårfäste och ökad behåring i ansiktet när man väl passerat klimakteriet.

Att använda östrogenersättning kan motverka detta men det är inget man ska välja att göra av enbart den anledningen då det kan vara förenligt med risker, särskilt om behandlingen påbörjas långt efter menopaus. En låg dos progesteronkräm och/eller sågpalmetto är dock riskfritt och kan vara tillräckligt för att stoppa håravfallet.

Referenser:

  1. Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem

Progesteron – vad är det?

Av den 24 juli, 2014 i Artiklar, Hormoner

Progesteron är ett steroidhormon som förekommer hos både kvinnor och män. Det kallas ofta för gulkroppshormon eftersom det bildas i gulkroppen i äggstocken.

På Hormoni undviker vi ordet gulkroppshormon eftersom det ofta används för att beskriva syntetiska analoger till progesteron och det kan ge upphov till missförstånd. Syntetiska analoger till progesteron är inte samma sak som progesteron.

Hos män bildas progesteron i testiklar, binjurar och nervsystem. Hos kvinnor bildas progesteron i äggstockar, binjurar, nervsystem och hos den gravida kvinnan – i moderkakan. Progesteron bildas i sin tur ur kolesterol.

Nivån av progesteron i en kvinnas kropp stiger och sjunker kraftigt under menscykeln. Efter ägglossning stiger nivån av progesteron snabbt från ca 2-3 mg per dag till ca 22 mg per dag. En vecka efter ägglossning nås den högsta nivån på ca 30 mg per dag.

Ägglossning är bokstavligen vad det låter som. Ett ägg lossnar från äggstocken och släpps ut i äggledaren. Den lilla ”blåsa”, eller follikel, som ägget legat i förvandlar sig efter ägglossningen till ett helt nytt hormonproducerande organ – gulkroppen. Här bildas framförallt progesteron, därav namnet gulkroppshormon.

Om befruktning inte skett en vecka efter ägglossningen kommer gulkroppen att tillbakabildas och nivån av progesteron att sjunka. Det är denna sänkning av progesteron, tillsammans med en sänkning av östradiol, som utlöser mensen (dvs bortstötandet av livmoderslemhinnan) vilket leder till att hela menstruationscykeln börjar om igen.

Om kvinnan blir gravid kommer nivån av progesteron att stiga stadigt och bildas i mängder om ca 250-400mg per dag.1, 2

Gulkroppen står för bildandet av progesteron under de första åtta veckorna av graviditeten och efter vecka 12 ungefär har moderkakan helt tagit över produktionen av progesteron.

Progesteron krävs för en fullgången graviditet. Det ombildar livmoderns slemhinna (endometriet) till en sk sekretorisk slemhinna som tillåter implantation av det befruktade ägget. Den höga mängden progesteron ser dessutom till att slemhinnan stannar kvar i livmodern vilket naturligtvis är avgörande för en fullgången graviditet. Progesteron har fler funktioner relaterade till graviditet. Det verkar hämmande på immunförsvaret för att kvinnans kropp inte ska stöta bort fostret. Det stimulerar till bildandet av mjölkbildande celler i brösten. Det gör att muskulaturen i livmodern slappnar.

Menstruation är en konsekvens av progesteronsänkningen i slutet på cykeln. Sjunker progesteronet under graviditet får man missfall. För att framkalla abort används därför läkemedel som hämmar progesteronet.

Vad har progesteron för fler funktioner?

  • Progesteron har en skyddande effekt på nervceller och stimulerar till bildandet av myelin 3
  • Progesteron verkar antidepressivt, kramplösande, lugnande och sövande
  • Progesteron normaliserar blodets koaguleringsförmåga
  • Progesteron reglerar gener som styr apoptos (programmerad celldöd)
  • Progesteron kan både uppreglera och nedreglera östrogenreceptorer (det kan därför användas för att reglera menscykeln på olika sätt)
  • Progesteron fungerar vätskedrivande
  • Progesteron påverkar sexlust positivt
  • Progesteron påverkar benbildning 4

 

Referenser:

1. Textbook of Endocrine Physiology, William J. Kovacs, Sergio R. Ojeda, p.271
2. What Your Doctor May Not Tell You About Menopause, John R. Lee, Virginia Hopkins
3. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3274763/
4. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2968416/

Top